Idag hade vi ledigt från skolan för att kunna gå runt på Uniadens karriärs mässa. Mycket intressant att se vad olika företag har att erbjuda oss studeranden sedan i framtiden. För tillfället var inte vi första års studeranden lika attraktiva för företagen men just wait, we are gonna make you hunt us! Sedan var vi även och lyssnade på gästföreläsningen med Petter. Han snackade om varumärket ur hans synvinkel samt hur viktigt det är att tänka utanför lådan. Jätte intressant och inspirerande föreläsning.

Jag såg verkligen jätte mycket fram emot att Lotta och Steffa skulle komma hit, så när de väl dök upp i fredags var jag SÅHÄR glad. Vi har varit igång 24/7 under denna helg och gud så skoj jag har haft. Bästa helgen på länge. Allt tack vare att jag har så otroligt roliga vänner.

Det har varit en lång vecka med massa redovisnings pluggande. Därför skall det bli extra kul nu när Lotta och Steffa kommer och hälsar på mig. Lotta och Steffa ska visa svenskarna hur man festar, medan mina klasskamrater skall visa Lotta och Steffa hur man festar SM-style. Let the battle begin!

Jag har äntligen tagit lite mod till mig och börjat försöka cykla igen. Det har gått förvånansvärt bra, ända tills idag, på väg till skolan. Det var en liten kille framför mig som åkte omkull och jag fick sådan panik att jag inte klarade av att cykla längre. Ska försöka övertyga mig själv över att cykla till Iksu idag så det inte blir ett steg bakåt igen.

Det har varit världens gemytligaste helg. I lördags for jag först till Iksu för att först se Camilla kick som ass i basket och sedan även träna. På kvällen kom den just nämnde och Henriette hit. Vi fixade hemma gjorda burgare och kollade film. Igår promenerade jag och Camilla till ICA Maxi för att handla och sedan på kvällen överraskade vi vår fadder Tuck med lite tårta eftersom det var hans födelsedag. Efter en sådan fin helg kändes det konstigt att fara till skolan för att inleda denna termin med lite ekonomisk styrning.

Hej. Och förlåt för bloggtorkan. Men jag har suttit instängd i lägenheten och skrivit och skrivit och skrivit för att hinna bli färdig med min reflektionslogg. Och nu är den färdig. Wohoo! Därför tänkte jag nu dela med mig av vad jag skulle ha skrivit här på bloggen under veckan, om jag skulle ha hunnit skriva. Då skulle jag ha berättat åt er hur våra faddrar i måndags matade oss med hemmagjord pasta. Verkligen hur gott som helst. Sedan skulle ni även ha fått höra hur stressad jag var över loggen. Det var verkligen äta, sova, tänka logg där ett tag. Sedan skulle jag även ha berättat åt er hur enormt mycket jag ser fram emot besöket av Lotta och Steffa nästa vecka! Ungefär sådär skulle de ha sett ut!

Ungefär såhär så det ut i fredags när storasyster Matilda lärde oss fritera kyckling.

Denna helg, kommer gå in i historien som världens mest händelserika helg. Helt galet hur mycket vi har hunnit göra samt inte göra. Middag, fest, dagen efter lunch och film, nästa fest, krogen, efter fest, mitt i natten mat, dagen efter frukost och mys. Jag är även väldigt tacksam för hur fina vänner jag har. Ett gäng man kan lita på när det skiter sig.

Ni vet hur man ibland bara känner att idag, kommer det bli en så otroligt bra dag. Så känner jag idag. Drog till skolan för en gästföreläsning. Sedan via Uniadens katalogrelease där vi fick bubbel, tårta och en goodiebag. Nu ska jag städa lägenheten för om några timmar kommer favorit tjejerna hit för att fixa middag. Sen åker vi iväg på fest med resten av våra klasskamrater. Denna dag har verkligen potential att bli asbra!

Igår kväll hade vi överrasknings mys åt favorit Henriette som fyllde gammalt. Jag tog för en gångs skull en del bilder, men av någon orsak är inte mina vänner så fotogeniska fast dom är de snyggaste tjejerna i stan. Så jag tror helt enkelt att det är bäst för oss alla om dom bilderna bli osedda.

Det var en läsare som för en tid sedan bad att jag oftare skulle berätta om mina tankar och känslor istället för att bara berätta om min vardag. Så here we go then. Jag är helt livrädd för att börja cykla igen. Bara tanken på att hoppa upp på cykeln gör att min puls ökar. Varje gång jag går förbi platsen där olyckan hände håller jag andan. Varför vet jag inte. Men jag är medveten om att jag måste våga cykla igen snart. För jag har inte råd med att åka buss 24/7 och inte orken att gå överallt. Så på något vis måste jag övervinna denna nya rädsla. Men hur?

Igår kväll blev det då alltså kramkalas, när hela gänget återigen var samlat. Verkligen jätte skönt att se tjejerna igen. Idag är det då första skoldagen för detta år. Tenta inlämning och introduktion till grupparbete. Oj så skoj.

Igår hoppade jag ombord på jungfru färden, med nya båten, mellan Vasa och Umeå. Så nu är jag alltså hem kommen. For och kramade lite på Henriette och Matilda då jag har saknat dem SÅHÄR mycket. Resten av gänget anländer imorgon och då blir det kramkalas igen. Idag skall jag packa upp väskorna och sedan städa bort julen i lägenheten. Sedan är jag redo för allt som våren för med sig!!

Hejhå, hejhå! För tillfället gör jag inget annat en springer och kramar om alla små söta vänner här i stan för nu är det inte länge kvar tills jag åker hem till Umeå. Snark, det betyder ju jag måste packa igen. Hata packning!