we were sitting there by the water

Stundvis måste jag bara stanna och påminna mig själv över att jag gjorde det. Jag tog steget och lämnade Vasa. Jag flyttade bort, började på en bra skola och hittade de finaste vännerna. Stunder som denna kan jag inte annat en att tro på ödet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0