En sak som känns som ett återkommande samtalsämne bland de människor jag har i min omgivning är det här om att bli vuxen. Vi har spenderat ofantligt mycket tid på att fundera vad som definierar en vuxen, när blir man vuxen och varför blir man vuxen just då? Det vi har börjat komma fram till är att det inte finns något eller någon som är vuxen. När man gick i lågstadiet och såg eleverna som gick i 6an så tänkte man wow, dom är såå stora. När man gick i högstadiet och såg gymnasieeleverna tänkte man wow, så vuxna. När man gick i gymnasiet och såg universitetsstuderandena tänkte man wow, dom har koll på livet. Nu har det snart gått 1 år sedan jag examinerades från universitet och med alla mått mätta borde vara vuxen. Det är mig folk kollar på och tänker wow vuxen, men let me tell you. Det finns inget som heter "vuxen". Det finns ingen magisk gräns man ska passera och där och då även få en instruktionsbok till livet. Samtidigt som det är en lite läskig tanke så är det även väldigt skönt att känna att jag får leva mitt vuxna liv på det sätt jag vill leva det. Amen